OM BIOSFÄROMRÅDET

OM BIOSFÄROMRÅDET

Vad är ett biosfärområde?

Ordet biosfär syftar till det tunna skikt av vatten, luft och levande organismer som omger vår planet. Människan ingår i och är helt beroende av biosfären. När vi inte nyttjar dess system och resurser på ett hållbart sätt uppstår därför problem. 

Biosfärområden utses världen över för att kunna visa på platser där ekologiska resurser kan brukas utan att förbrukas – och för att skapa platser där metoder för hållbar utveckling för både människa och miljö kan utvecklas och testas. Biosfärområdena är menade att leda arbetet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Varje biosfärområde är unikt och har sina fokusområden.

Unesco, som är FNs organ för kultur, vetenskap och utbildning, väljer ut biosfärområden i världen som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Grunden för urvalet – en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – bygger på lokalt engagemang och förankring.

Varför ett nytt biosfärområde i Skåne?

Storkrikets biologiska och geologiska värden är unika – och sårbara. Bara i naturområdet Vombsjösänkan som ligger mitt i biosfärområdet finns omkring 700 sällsynta – så kallade rödlistade arter. Det är en av de högsta noteringarna i Sverige. I området ligger även Krankesjön, Vombs ängar och Vombsjön som tillhör landets allra finaste fågellokaler. Stora delar av området är naturreservat, Natura 2000, Ramsar­område och riksintresse för både naturvård och friluftsliv.

I området finns mycket av det brutna kulturlandskapet bevarat. Landskapet vittnar om lantbrukets förändringar under de senaste århundradena, om militär verksamhet på Revingehed, fiskenäring i Vombsjön och om utdikningar som genomförts för att vinna odlingsbar mark. Idag restaureras de utdikade våtmarkerna för att skapa en ekologiskt hållbar vattenhantering och återskapa biologisk mångfald. Våtmarkerna i området är viktiga för många fåglar, insekter och vattenlevande djur.

Storkriket har goda förutsättningar för turism och näringsliv, främst med inriktning mot fiske och friluftsliv. Med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi och olika utvecklingsinitiativ har området goda förutsättningar att uppfylla kriterierna för art bli landets åttonde biosfärområde.

Fyra procent av Sveriges befolkning bor idag i ett biosfärområde och biosfärområdena utgör sammanlagt sju procent av Sveriges yta. Var tionde kommun ingår i ett biosfärområde.

Höga naturvärden och en unik artrikedom

Storkriket ligger i Eslövs, Lunds och Sjöbo kommun i södra Skåne. Det område som föreslås bli ett biosfärområde är cirka 106 000 hektar stort och omfattar runt 150 000 invånare.

Storkrikets karaktäriseras av ett naturområde som heter Vombsjösänkan. Vombsjösänkan är sannolikt ett av landets artrikaste områden. Särskilt viktiga är de sandiga markerna som rymmer många hotade insekter och växtarter. Även våtmarkerna hyser höga naturvärden främst knutna till livsmiljöer som mader, grunda näringsrika sjöar, slingrande bäckar, kärr och sumpalskog. Dessa marktyper finns främst kring Klingavälsån och Krankesjön. Även Kävlingeån med biflöden utgör värdefulla rastplatser för fåglar under höst- och vårsträcken. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar. På Romeleåsen finns fortfarande flera värdefulla betesmarker, så kallade fälader, som är en rest av de stora fäladsområdena som förr täckte större delen av Romeåensen. Kring Häckeberga och Övedskloster finns gammal ädellövskog, hagmarker, alléer och parkmiljöer med många gamla träd och död ved som gynnar en mycket artrik biologisk mångfald.

Nyttan med ett biosfärområde

Människorna i och kring ett biosfärområde kan gynnas på olika sätt och fördelarna varierar beroende på yrkesroller, intressen och fritidssysslor. Även samhället som helhet gynnas av biosfärområden eftersom olika samhällsinsatser riktas mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Statusen som biosfärområde ger möjligheter till platsmarknadsföring. I Europa är dessa attraktiva områden att leva i och att besöka, vilket har bidragit till att besöksnäringar för biosfärområden har utvecklats på olika håll. En studie visar att biosfärområdet Kristianstad vattenrike årligen genererar 25 miljoner koronor i intäkter från besökare som uppger att Vattenriket är den huvudsakliga anledningen till att de besöker Kristianstad.

Ett biosfärområde kan ge ökade möjligheter att få medel för till exempel forskning, testbäddar för innovation, demonstrationsprojekt och miljöövervakning.

Vad är en biosfärkandidatur?

Storkriket är ett vackert och värdefullt landskap som med sin rikedom av fauna, flora, kulturhistoria, geologi, livsmedelsproduktion och olika utvecklingsinitiativ har de bästa förutsättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde.

Tillkomsten av ett biosfärområde sker i flera och ganska omfattande steg. Det är Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet som utser nya biosfärområden men det är Sveriges regering som nominerar nya områden till Unesco.

Samverkan mellan enskilda, intresseorganisationer, föreningar, markägare och myndigheter är själva grundstommen i ett biosfärområde. Att involvera en bredd av aktörer med olika kunskap i förvaltningen leder till att mer hållbara lösningar kan hittas.